Gränsregionalt mervärde

Industrin är en av inre Skandinaviens mest betydelsefulla branscher och står för en stor del av regionens arbetstillfällen och tillväxt. Idén med IndustriCollege är att skapa ett tillräckligt elevunderlag för att tillgodose industrins behov. Ett samarbete över större avstånd och mellan olika typer av industri som exempelvis pappers-, metall- och träindustri, och samarbete över nationsgränsen mellan Sverige och Norge, är och har både varit nödvändig och gynnsam.

Möjligheter med Osloregionen

Att öppna upp en utökad utbildnings- och arbetsmarknadsregion över gränsen är en prioriterad fråga såväl nationellt som regionalt. I första hand för att företagen ska ha större möjlighet att rekrytera rätt personer. I ett större perspektiv handlar det om att öppna en dörr från Norge till EU genom Sverige, och för svenska företag att göra affärer med en den expansiva Osloregionen, allt inom ett rimligt avstånd.

Gränshinder att övervinna

Men det finns både fysiska hinder som exempelvis infrastruktur och kulturella hinder. Vi måste lära oss mer om varandra för att få till en attitydförändring. Själva gränsen mellan Sverige och Norge gör att arbetskraftsutväxlingen mellan länderna inte är vad den har potential att vara. Det finns några formella hinder, som till exempel skillnader i Sveriges och Norges olika utbildningssystem. Skillnaden har gjort det svårt för företagen att veta vilken kompetens någon som utbildat sig på andra sidan gränsen har. Men det största hindret är den mentala gräns som finns hos både svenskar och norrmän. Vi tänker lika och har liknande struktur och samma kompetensbehov, men det finns en tröghet. Det är just denna mentala gräns som IndustriCollege har hjälpt till att lätta upp, och tröskeln för företag att anställa från andra sidan gränsen har på så sätt blivit lägre.

I dag känner industriföretagen i regionen till vilken kompetens som finns att tillgå på båda sidor gränsen. IndustriCollege har riktat utbildningsinsatserna och skräddarsytt utbildningar efter de behov som finns och tagit hänsyn till behovet i hela regionen. Genom att kompetensutveckla personal och genom att industrin får tillgång till arbetskraft med rätt kompetens blir företagen mer konkurrenskraftiga i en region som sträcker sig över nationsgränserna.

Att bryta ner nationsgränser och invanda tankemönster tar tid, och det är viktigt att det får ta tid. IndustriCollege är en bra början och en dörröppnare. Att börja med unga människor som är under utbildning och ta dem över gränsen är ett framgångskoncept.
IndustriCollege har bidragit till att överbrygga hindren mellan länderna och till att kontakten över gränsen har ökat. Genom att lära känna varandra har man sett att skillnaderna inte är så stora.

Det bästa av två världar

Samarbetet mellan de båda länderna i IndustriCollege har samlat norskt och svenskt kunnande inom området. Kunskapen om vad som sker på vardera sidan av gränsen har utvecklat båda ländernas utbildningsväsen, i det här fallet svensk Yrkeshögskola och norsk Fagskole. IndustriCollege har inneburit att det funnits resurser och projektledare som gjort det möjligt att knyta rätt kontakter och utveckla nya utbildningar. Man har tagit sitt lands bästa kunnande till bordet och delat kanaler, kontakter och erfarenheter med varandra. Det har lett till bättre kvalitet på utbildningarna på båda sidor gränsen och en bättre förståelse för hur näringslivet resonerar i både Sverige och Norge.

Vad skolorna i Sverige och Norge erbjuder skiljer sig något åt, och länderna kompletterar varandras utbildningskompetens på ett bra sätt. Sverige har exempelvis ett försprång i automation och robotteknik och på norsk sida är man kompetent inom träbearbetning och ledarskap. En spännande utmaning som fortfarande kvarstår är att se om den svenska Yrkeshögskolan och den norska Fagskolen kan enas om en gemensam nivå. I dag har den svenska modellen något mer praktik medan den norska modellen kräver fagbrev (yrkesbevis).

Inom den här typen av specialiserade utbildningar finns inte alltid lärar-, material- eller elevunderlag för en utbildning på var sida av gränsen. Samarbete inom IndustriCollege har därför varit mycket positivt. Elev- lärar- och resursunderlaget blir större och på så sätt är det möjligt att hålla liv vid små utbildningsmiljöer, som exempelvis Hammarö gymnasium och Norges Byggskole.

Nya utbildningar har startat

Viktiga samarbeten mellan likartade skolor på båda sidor gränsen har startat och lett till en utveckling av skolornas verksamhet. Exempel på det är en ny nätlärarutbildning, en utbildning inom träbearbetning och en produktionsledarutbildning som kommit till genom samarbete över gränsen. Norges Byggskole startat en utbildning på 1,5 år där redan anställda personer kan vidareutbilda sig. Flera företag har deltagit, bland annat Fiskarhedens sågverk, Moelven, Bergene Holm och Gyproc.

Besparingar med samordning

Att samordna utbildningsinsatserna har bidragit till att skolorna har sparat pengar. Såväl antalet elever som antalet lärare och tillgången på utrustning är begränsad. I stället för att erbjuda små kurser på var sida gränsen har samarbetet inneburit att man kan slå ihop eleverna till en stor gemensam klass, med gemensamma lärare och gemensamma maskiner.

Gemensamt utnyttjande av lärarresurserna har varit ett framgångsrik och lönsam metod. En lärare går lätt att flytta över gränsen för en föreläsning. Och utbildningen av nätlärare är ett bra sätt att utnyttja lärarresurserna på båda sidor gränsen utan att behöva flytta elever eller lärare rent fysiskt. Just nu arbetar man bl a fram en kurs i kommunikation som kommer att finnas tillgänglig på nätet framöver. I skrivandets stund jobbar man på båda sidor gränsen för att se till att det framgångsrika lärarutbytet som kommit till genom IndustriCollege blir stadigvarande.

Att gemensamt utnyttja utrustning, exempelvis den industrirobot som finns i Karlstad är en lönsam affär. Det är billigare att flytta studentgrupper över gränsen till platsen där dyra maskiner och utrustning finns än för en skola att köpa in helt ny utrustning. Det är avgörande för att kunna behålla de industriutbildningar som finns idag.

Gemensam marknadsföring av skolorna har också varit ett sätt att spara pengar och nå en bredare målgrupp genom att man får större spridning av sitt budskap på båda sidor gränsen.

Leder till jobb över gränsen

Den elevutväxling som skett mellan länderna genom IndustriCollege gör också att eleverna får ett större utbud av arbetsplatser att välja mellan, samtidigt som de får ett bättre underlag för att göra ett val. Och det är möjligt att få betyg från båda länder. För företagen innebär det ökad tillgång på arbetskraft med rätt kompetens. Något som är mycket viktigt för hela industribranschens framtid. Det finns i dag en stor efterfrågan från industrin på studenter som har den kompetens som de får genom samarbetet över gränsen.

En solskenshistoria som visar på det, är när en hel svensk klass med industrirörmontörer blev erbjudna jobb på ett norskt företag under ett studiebesök. Andra exempel är Moelven, med verksamhet i både Sverige och Norge och samarbetet i de processtekniska utbildningarna som är efterfrågade av aktörer som Stora Enso, Billerud och Nordic Paper som alla anställt studenter som de är nöjda med.

Kontakter i kölvattnet och nya möjligheter

Genom IndustriCollege har man tagit sig tid till att tänka igenom betydelsen av hur viktigt det är att människor möts över gränsen. Det arbetet har gjort det enklare att samverka över gränsen. Just nu sker en hel del informell kontakt över gränsen i kölvattnet av projektet. Bland har Tretorget kommit att inspirerats av det svenska kompetensförsörjningsprojektet KOM-INN.

I dag saknas en övergripande strategi för kompetensförsörjning mellan Värmland och Norge. IndustriCollege är en otroligt viktig del i att lägga grunden till en sådan strategi och en grogrund för att utöka samarbetet framöver. Överlag har vi lättare att leta efter arbetskraft på vår egen sida av gränsen än vad vi har att leta efter den några mil väster ut. De erfarenheter som finns av gränsöverskridande samarbete i IndustriCollege kommer därför att kunna spela en mycket viktig roll för att hitta nya samarbetsmöjligheter i framtiden.